Rova och kålrot hör till de korsblomstriga växternas familj.
Rova och kålrot hör till de korsblomstriga växternas familj.
Rova och kålrot hör till de korsblomstriga växternas familj. Vardera arten trivs i svalt klimat. Rovan har vitt eller gult innandöme och knölens skalfärg varierar från vitgult till orange. Rovorna indelas i tidiga sommarrovor och vinterrovor. Vinterrovorna har också kallats svedjerovor. Kålroten är den enda rotsak som är hemma från Norden. Kålrot kan inte ens odlas långt söderut, för då blir den träig och duger bara till foder.
Rovan trivs i pH-området 5,5–7. Den är inte krävande ifråga om jordmån, men på leriga jordar kan rovans knöl bli missformad. Bäst trivs rovan på mullhaltiga mojordar eller på torvjordar. Lämpligt radavstånd är 30 cm. Då fröna har grott, gallras plantorna till ett avstånd om 5–10 cm.
Kålroten kan sås direkt på växtplatsen eller så kan man förodla plantor för att få tidigare skörd. Förkultivering börjar med sådd i pluggbrätten eller små pottar. Som växtunderlag passar Växttorv eller Sånings- och Plantmylla. Plantorna planteras ut med 50 cm radmellanrum och 20 cm plantmellanrum. Också kålroten trivs på många olika växtplatser och den tål även frost bra.
Rovan har lite mindre näringsbehov än kålroten. Speciellt i gödsling av rovor borde man undvika att ge för mycket kväve, för att inte det ska samlas nitrat i rotsakerna. För gödsling av såväl rovor som kålrötter passar både Naturnäring för Köksväxtlandet och Naturnäring för Potatis och Rotsaker. För kålrot räcker en dosering om 2,5–3 l/10 m² och för rova 2–2,5 l/10 m².
Till rovans värsta skadegörare hör bladlopporna. Kålflugans larver ger stora skador på både rova och kålrot. Genom att täcka sådden med fiberduk eller så först vid medlet av juni kan man minska skadorna. Vid borbrist färgas rovans innandöme brunt och smaken blir besk. Också på kålrot kan borbrist ge liknande skador. Både rova och kålrot kan också lida av klumprot, en sjukdom som ger klumpar i rotsystemet och försvårar växtens vatten- och näringsupptagning. Klumprot kan bekämpas genom växelbruk och kalkning. Klumprotens sporer gror inte om markens pH är 7–7,5. Tillräckligt långt mellanrum mellan kålväxter i växelbruket hindrar effektivt klumprot.
Det äldsta sättet att laga mat av rovor är att badda dem i ugn. Rova passar också till rotsaksbiffar, soppor, gryträtter och lådrätter. Hälsosammast är rovan som rå, till exempel riven. Rovor är också utmärkt vägkost och alternativ till grillkorv om man baddar dem i glöden från en öppen brasa.
Kålrot används som sopprot och råriven. Även kålrotslåda är en traditionell maträtt, liksom ”lanttukukko” (limpa med inbakad kålrot). Kålrot kunde gärna användas mera, den innehåller rikligt med A- och C-vitaminer.