Översikt

Vitkål eller huvudkål (Brassica oleracea var. capitata var. alba)

är den populäraste bland kålarna. Den är också en av de äldsta kända grönsakerna. Vitkål kan delas in i tidig kål, sommarkål, höstkål och vinterkål. Den tidiga kålen och sommarkålen har lösa och krispiga huvuden. I förhållande till storleken är de lättare än höstkål. Höstkålen är kompaktare och större. Vinterkålen skördas först i oktober, när den har utvecklats så att den blivit extra kompakt och tung.

Vitkål kan användas på många olika sätt. Som rå är den god i sallater och rårivet. Den passar också i soppor, stuvningar, kåldolmar, färs och som fyllning i bakverk. Med hjälp av mjölksyrejäsning kan man av vitkål göra hälsosam surkål. Speciellt bra passar kålen tillsammans med fårkött. Kokt kål har en kraftig doft. Doften beror på de svavelhaltiga föreningar som kålen innehåller.

Rödkål (Brassica oleracea var. capitata) påminner om vitkålen, men dess röda färgämnen täcker den gröna klorofyllen. Den röda färgens intensitet kan variera. Strimlad rödkål är mycket dekorativ. Till storleken är rödkål mindre än vitkål. Den har också en kompaktare struktur och smaken är en aning söt. Rödkålen innehåller också mera C-vitamin än vitkål.

Rödkål passar i samma maträtter som vitkål. Man får en vacker och välsmakande sallat av rödkål med röda vinbär, apelsin- eller ananasbitar. Rödkål som gräddats i ugn eller gryta är gott som tilltugg till olika maträtter. Då man kokar rödkål ska man tillsätta ättika eller citronsaft i kokspadet, då behåller kålen sin färg bättre.

Kruskål eller savoykål (Brassica oleacera var. sabauda) bildar ett löst huvud av de kraftigt krusiga bladen. De yttersta mörkgröna bladen rullas ofta utåt i kanterna. De inre bladen är ljusa eller gulaktiga. Kruskålen har en mild, lite nötaktig smak. Kruskål innehåller rikligt med A-vitamin.

Kruskål passar bra till dekoration. Den används såsom vitkål i sallader, soppor, dolmar eller grytor och som kinakål i wokrätter.

---

Att grundlägga växtbeståndet

Kålen odlas från plantor

Liksom andra kålsorter kräver vitkål en plantodling som tar cirka 4 veckor. Om man själv odlar plantorna, ska fröna sås i början av maj i Sånings- och Plantmylla. Man kan också starta odlingen från färdiga plantor, som planteras ut på växtplatsen i månadsskiftet maj–juni. Plantans rotklump sätts djupare än den varit under plantodlingstiden. Lämpligt plantavstånd är cirka 45–60 cm. Plantorna täcks genast efter planteringen med fiberduk eller insektnät, så inte jordlopporna kommer åt växtbeståndet. Man får skörd av de tidiga kålsorterna redan efter knappa två månader från planteringen.

Näringsrik jord passar för kål

Vitkål trivs i nästan hela landet. Jorden ska vara näringsrik och gärna mullhaltig. Kål trivs i pH-området 6,5–7,5. Eftersom kål är mottaglig mot klumprot och högt pH (>7) förhindrar klumprotssmitta, kalkar man kållandet före planteringen med Trädgårdskalk. Lämplig kalkmängd är beroende på jordens surhetsgrad 1–3 kg/10 m². Som gödsling används antingen Universalgödsel eller Naturgödsel, 3 kg/10 m². Gödseln kan man ge som placeringsgödsling, då kan plantan effektivt utnyttja näringsämnena. För placeringsgödsling gör man bredvid kålraden en fåra, i vilken gödselkornen placeras och täcks över.

---

Lagring

Vitkål håller i lager

Vitkål förvaras bäst i kallt, i 2–5 graders temperatur. Kål som skurits i bitar förvaras i plast. Vitkål är känslig för etylen, så det lönar sig inte att förvara den bredvid vegetabilier som producerar mycket etylen. För lång tids lagring väljer man bara friska kålhuvuden. Den bästa lagringstemperaturen är så nära 0 grader som möjligt. Sommarkålsorter kan man lagra 1–2 månader och höstkål 3–4 månader, Vinterkålsorter kan i rätt förhållanden lagras till och med 6–8 månader.