Val av plats för köksväxtlandet
När ska jorden kalkas?
Förbättra markstrukturen
Gödsling av ett nytt köksväxtland
Plantera redan i maj

Val av plats för köksväxtlandet

Som plats för ett nytt köksväxtland väljer man ett soligt och varmt ställe i trädgården, där det inte blir vatten stående. Sol ger bättre smak åt grönsakerna och höjer deras vitaminhalt. Det är bra att för köksväxtlandet också välja en vindskyddad plats, eftersom kall vind kyler ner jorden och å andra sidan varm vind på sommaren snabbt torkar upp marken. Man mäter upp ett lämpligt stort område, och tar bort stenar, gräsmatta och ogräs. Om köksväxtlandet blir mitt i gräsmattan, avgränsar man området med en kantlist, stenläggning eller bräder för att hindra att gräsmattan breder ut sig. Marken bearbetas till ungefär 20 cm djup. Före markförbättringsåtgärder mäter man markens surhet med pH-stickor som fås på apoteket eller i trädgårdsaffärerna. För att noga få reda på näringssituationen i det nya köksväxtlandet kan man ta ett jordprov som sänds till Markkarteringstjänst för analysering. En bördig jord är ingen självklarhet utan resultatet av tålmodig skötsel och naturenlig jordförbättring under flera års tid. Förutom med naturenliga gödselmedel kan man förbättra jordens växtskick med noggrann dränering, kalkning och olika jordförbättringsmedel.

När ska jorden kalkas?

Grönsakerna i köksväxtlandet trivs, då jordens surhet är pH 6–7. Undantag utgör potatis, som inte så lätt lider av sur jord, utan trivs bra då pH-värdet är 5,5–6. För att motverka potatisskorv kan man i alltför basisk jord tillföra okalkad Grundtorv. Om jordens pH-värde är för lågt eller för högt, omvandlas en del näringsämnen i svårlöslig form, och växterna kan inte ta upp dem från jorden. En sur jords pH kan höjas genom att kalka med Trädgårdskalk, som sätts ut innan marken bearbetas. Som grundkalkning på sura jordar när man anlägger ett grönsaksland rekommenderas 4–10 kg trädgårdskalk/10 m². För att få bort surheten från ler- och mulljordar krävs det mera kalk än på lätta sand- och mojordar. Numera rekommenderas inte användning av aska alls till kalkning av växtunderlaget för ätliga växter, på grund av höga halter av tungmetaller. Regelbunden användning av naturgödsel minskar behovet att kalka jorden. Skild underhållskalkning behövs inte alls, om man regelbundet gödslar med Biolan Universalgödsel. I universalgödselkornen har man tillsatt den mängd kalk som behövs för underhållskalkningen; utsättning av kalk går alltså snabbt och jämnt i samband med utsättningen av gödselmedel.

Förbättra markstrukturen

På magra sand- och mojordar samt på leriga jordar använder man till jordförbättring kalkad och gödslad torv. Växttorv höjer markens humushalt och förbättrar den vägen markens grynstruktur. På sand- och mojordar ökar torven också den närings- och vattenhållande förmågan. I samband med markbearbetningen på våren sätter man ut 100–200 liter torv per 10 m² och fräser ner den i jorden. En mera långverkande markförbättrande effekt får man genom att använda Torvmylla eller Trädgårdens Svart Mylla. Markens humusreserver kan ökas också genom regelbunden användning av naturgödselmedel. En 25 liters säck Biolan Naturnäring tillför marken lika mycket organiskt material som 200 liter växttorv. Också mogen eller halvmogen kompost är ett gott jordförbättringsmedel, som man kan använda 300–500 liter/10 m². Halvfärdig kompost är det bäst att bearbeta in i marken redan på hösten eller använda på sommaren som täckning på ytan av grönsakslandet. Om man vill sänka jordens pH-värde, använder man okalkad torv för jordförbättring. Styva ler- och mjäljordar behöver förutom humus också sand för att få en bättre porositet. Man sätter ut ett 2–5 cm lager sand på ytan av köksväxtlandet före markbearbetningen.

Gödsling av ett nytt köksväxtland

Åt ett mycket magert trädgårdsland eller sådant som anläggs i en uppgrävd gräsmatta kan man på en gång ge en rätt kraftig grundgödsling, som förbättrar näringsämnesnivån i marken. För grundgödslingen kan man bara använda långverkande naturgödselmedel. Biolan Universalgödsel och Naturgödsel är långverkande gödselmedel, som har en gödslings- och jordförbättringseffekt som räcker i flera år. Näringsämnena i naturgödselmedlen frigörs i för växterna användbar form med hjälp av mikrobverksamheten i marken. Lämplig bruksmängd är 30–50 liter/100 m².

• Gödslingsråd för olika växter finner du här.

Plantera redan i maj

Kål och purjo planteras efter medlet av maj, för att de ska få tillräckligt lång växttid. Plantorna förodlas eller köps som färdiga. Sådda grönsaker så som morot, kålrot, rödbeta och sallat sås i månadsskiftet maj-juni, då marken ännu är fuktig. Det lönar sig att en vecka före sådden hacka genom marken för att bekämpa snabbt groende fröogräs. Köldkänsliga växter såsom gurka och pumpa planteras ut först i juni då frostnätterna är förbi. Ömtåliga växter kan täckas med fiberduk. Också kål, morot och rädisa odlas under fiberduk, för att de inte ska angripas av skadegörare. Om man vill ha bra huvudsallat hela sommaren, sår man på nytt en gång i månaden; växttiden för huvudsallat är cirka 7–8 veckor. Likaså sår man rädisa och dill i flera omgångar.