Kompostering
En tredjedel av hushållsavfallet är biologiskt avfall. Genom att kompostera det biologiska avfallet får du ett värdefullt jordförbättringsmedel samtidigt som du sparar in på avfallsavgifterna.
I de kommunala bestämmelserna om avfallshantering fastställs hur ofta en fastighets avfallskärl ska tömmas. Om fastigheten utöver sortering även har kompostering eller separat insamling av biologiskt avfall är det i merparten av kommunerna möjligt att ha ett tömningsintervall på fyra veckor året om. Ju mer sällan avfallskärlet töms, desto större direkta besparingar.
Om det biologiska avfallet inte sorteras utan läggs i kärlet för deponiavfall börjar kärlet lukta illa sommartid. På avstjälpningsplatsen förmultnar det biologiska avfallet och i den processen produceras metan, som är en av de mest skadliga växthusgaserna. Utöver metanutsläpp ger det biologiska avfallet upphov till luktolägenheter även på avstjälpningsplatsen. Dessutom lockar det till sig skadedjur och ökar behovet av utrymme för avfall.
Näringsämnena återvinns genom kompostering
Kompostering är ett naturenligt sätt att återföra organiskt material som förmultnar till naturens kretslopp. När biologiskt avfall komposteras frigörs i huvudsak koldioxid, värme och vattenånga. Slutprodukten av komposteringsprocessen är näringsrik kompostmylla som du kan använda i din trädgård, vilket innebär att behovet av att köpa jordförbättringsmedel minskar.
Biologiskt köksavfall passar utmärkt för kompostering, eftersom det utgör mångsidig näring för de naturliga mikrober som bryter ned materialet i komposten. Matrester, förskämda livsmedel, skal från grönsaker och frukter samt små mängder mjukpapper är köksavfall som lämpar sig i komposten.